När jag skapar, skapas jag

Musik och skuggbygge, session nr 2:
Då så äntligen blev det av igen! Och det blev för mig återigen ett häftigt möte med barns skaparlusta och fantasi. 


Det hela höll på att gå i stöpet då jag precis innan vi skulle starta upptäckte att rummet vi skulle vara inte var tillgängligt.  "Vad gör jag nu? tänk snabbt, tänk snabbt, tänk snabbt, ungarna står o väntar om en minut, var sjutton ska vi vara!?" Varför inte ett konferensrum för ett sånt här viktigt ändamål? Så fick det bli, inte helt optimalt, men det funkade helt ok. 4 sköna ungar intar varsin stol kring bordet och overheaden som jag kånkat dit. Skapandet börjar och jag slås återigen av hur fantastisk deras fantasi är! Och hur dom återigen kopplar ihop "gammal" kunskap med ny. 


Det skapades hus, katten Wille, syskon, nallebo emil, en boll, nånting med silver på, äggentopp, morot och en mängd i för stunden ihopfantiserade texter, jag bara njuter, och irriteras lite över att jag inte ändå la manken till för att montera videokameran. Såpass bra känner jag ju mig själv att jag vet att det här kommer inte kunna sparas till eftervärlden tack vare mitt minne iaf.


Även denna gång är det ivriga barn som vill skapa skuggor, MEN som till min förvåning väljer att döpa sitt skuggverk till t.ex. "ett hus där vi alla ska bo" för att senare när jag frågar hur dom vill att den ska låta svarar " som imse vimse spindel, HÖGT!". Sagt och gjort, 4 barn klämmer i från tårna sjunger och spelar på sina instrument och jag inser att även om vi sjungit och spelat den här visan minst 1000 gånger så kan detta varit första gången dom gjorde det tillsammans på ett sånt här samspelt och taktfast sätt med tydlig början och slut där ändå klottrandet med ljud och instrument finns med. Alla skuggbyggen ljudsätts med sånger man redan kan.


Dagens stora upptäckt var ljudet som blev när man har silkespapper i handen och för det fram o tillbaka mot bordet eller en trumma - och även om det inte var optimalt att sitta i ett konferensrum och arbeta med ljud o skuggor så gav det oss helt klart andra infall och vinklar just för att vi satt i detta rum. 


Under tiden vi arbetat i konferensrummet har ett annat barn som var färdig med sin aktivitet stått och kikat in på oss i fönstret vi har mellan avdelningen och rummet, så när barnen som valt från början är färdiga och gått, kommer hon in och vill också gärna pröva, att skapa på overheaden, vilket hon gör en stund och jag tänker på det jag nyligen läst (Jon-Roar Björkvold - sköldpaddans sång)

"När jag skapar, skapas jag"